DJURKOMMUNIKATION

Djurkommunnikation

Djur är inte lika intelligenta som människor. Men deras tankar är lika fantastiska och vackra som om de hade varit riktigt gamla själar. Att tro att de har förmågor som om de var mer utrustade än människor är att misstolka deras krets på jorden. De lever sina liv som de blir lärda till. De kan vara riktigt gamla själar, men de kan också vara nya själar.

Många människor tänker att de måste vara lyhörda när djuren ger dem sin visdom. Det kan vara förödande att tro att djur alltid vill dem väl. Om man till exempel vill att ens höna ska ha det så bra som möjligt. Då kan det vara ganska enkelt. Mat och vatten till deras bo. Hushåll och glädje när man själv kommer för att städa eller ge mat, se till att hönan har det bra. Det räcker.

Ett annat djur kan kräva mycket mer. En till exempel hög häst av rang, kan vara en riktig gangster. Den vet sitt värde, och kan terrorisera sin ägare.

Den kan få för sig att den har bättre koll än ägaren. Den kan till och med ge sig på ägaren om den tycker att ägaren inte har någon pondus. De kan yttra sig i att det blir svårt att ta in hästen från hagen. Den kan sparka eller springa på sin ägare. Att försöka göra sitt bästa genom att alltid vara genomsnäll hjälper föga. Hästen ignorerar sin ägare. 

En liten gullig hund kan vara ett riktigt monster. Hunden beter sig som om den inte kunde någonting. Den vill bli buren, sova nära sin matte. Ingen annan får komma nära matte. Då blir hunden ledsen. Den kan ibland ta massa energi från sin matte. Matte blir dränerad. Att vakna på morgonen utan lilla vovven blir ett trauma för matte. Hunden kommer ge matte skuldkänslor. I det läget tycker andevärlden att matte måste släppa sin oro om hunden. Hunden kommer att klara sitt liv bättre om den inte blir för bortskämd. Då kommer matte att må mycket bättre.

Många djur på en gård kan ibland bli terroriserade av att de inte får veta allt. Att till exempel inte få vara i ladugården på sommaren kan de tycka är helt fel. De kan tycka samma sak om de inte får gå ut på sommaren. Då kan de terrorisera bonden, genom att vägra gå in till sitt mjölkställ eller till sitt hägn. De vill inte så ofta något ont, de vill veta varför.

Att injicera kor eller ston för att de ska kunna få kalv eller föl, innebär att djuret inte förstår varför. De kan då bli mycket frustrerade av att de plötsligt blir mamma, som de inte hade tänkt. Ett ganska kraftfullt sto vill då inte ta hand om ett föl hon inte hade velat ha. Det är bättre att låta hästen få bestämma om hon vill bli betäckt. Då får man låta hingsten och stoet få träffas.

Att tro att man kan bestämma över hur stoet ska bli som mamma, är att inte se sin egen del i detta. Bättre att då inte låta ett kraftfullt sto bli mor utan att ha fått träffa hingsten.

När det gäller kor är de ofta mer sociala. De brukar berätta för varandra om de misstänker att en kviga blivit injicerad, då blir det lite enklare, och de kan bli fina mödrar.

Att arbeta med djur är också att få människan som bokat sittningen att förstå.